torsdag 15 juli 2010

Då var det min tur!


Efter en vecka på priming var det min tur att falla för suget. Smaken och utseendet var helt klart godkänt och vad jag har framför mig är en snäll, ljus och lite blyg belgare. Estrarna är påtagliga och det finns en smärre mängd syra men den är ändå inte så påträngande fruktig som vissa kanske upplever Leffe Blond (även om den är rätt snäll i sig). Skummet lade sig lite för fort vilket alltid har varit ett problem när jag bryggt. Kan man komma runt detta med lite vetemalt kanske? Måste kollas upp.

Om några veckor tror jag den kommer komma ännu mer till sin rätta. Ifall några flaskor återstår så att säga...

2 kommentarer:

  1. Imorgon får vi se vad allmänheten tycker om denna skapelse. Jag tänker bjuda på den i morgon kväll för att se hur folk tar emot denna skapelse. Det ska bli intressant att se hur den smakar efter nästan två veckor på flaska.

    För att friska upp mitt minne på Leffe Blond så drack jag en från tapp i onsdags. Och jag kan säga att kronan lägger sig fort även på den. Så jag tror faktiskt att just skummigheten står sig ganska bra mot sin pappa. :)

    SvaraRadera
  2. Ahh, då ska vi nog vara rätt nöjda ändå!

    SvaraRadera